Efter önskemål kommer även inlägget jag skrev Juli 2009
Jaha jag vet inte riktigt vart jag ska börja....men jag tror att jag ska börja på midsommar som började med fest hos Frida & Mattias. Ett trevligt och glatt gäng samlades där för att äta gott och ha trevligt. Min midsommar helg var räddad av att jag skulle jobba. (trodde jag iaf.)
Efter att vi ätit och snackat så blev det kubbspel och jag och några tjejer satte oss i uterummet och snackad lite...då jag plötsligt tyckte jag fick en ögonfrans i ögat, så jag sprang runt desperat för att få bort den satans ögonfransen utan resultat.... Jag fick köra till jobbet och irriterad som jag var över mitt öga så berättade jag för min kollega att jag hade något i ögat men hon kunde inte heller se något till min stora förtvivlan, för jobbigt var det...Men iaf så ringde vi till vår SSK för att rapportera lite saker då Helen sa till henne, du Hanna har en sak att säga så jag berättade om mitt öga för henne och hon sa Hanna, du måste åka till akuten NUUU! jaha, varför då tänkte ju jag, jag ska ju jobba....men iaf så åkte jag till akuten för de trodde jag hade näthinneavlossning...men ingen ögonläkare var på plats så jag fick åka tillbaka till jobbet för att jobba min natt och sedan komma tillbaka dagen efter kl. 11 och träffa en ögonläkare....så det gjorde jag förståss men inte han heller kunde se något i mitt öga så jag fick åka hem och fortsätta sova för att senare jobba natten. Dock med en tid till veckan efter för att kolla min syn hos honom...
Jag jobbade den natten med, men jobbigt var det som tusan....jävla öga!
Dagen efter vaknade jag kl 16 nöjd över hur bra jag sovit.... ringer Frippe för att kolla planerna för dagen och de var att vi skulle äta hos hans föräldrar. Så jag vandrade in på toan för att duscha och satte då handen framför mitt högra öga, till min förtvivlan....JAG SÅG INGENTING PÅ DET!!!
Som om jag inte hade ett enda ben i kroppen ramlade jag ihop på toagolvet av rädsla, jag kan lova att jag aldrig i hela mitt liv varit så rädd förut....fy...
Efter jag samlat ihop mig ringde jag till mamma som sa att jag var tvungen att åka till sjukhuset, så jag, pappa och Frippe åkte till CSK. Jag fick då träffa en medicinläkare som var väldigt trevlig. Hon undersökte mig och sa då att jag var tvungen att åka till Lund, LUND tänkte jag, dit åker man bara om man är sjuk, rikigt sjuk....
Ja vi åkte iaf dit, jag, mamma och pappa, Frippe skulle ju börja på sitt nya jobb så han fick stanna hemma...
Vi träffade ögonläkarna där och de kunde inte heller se något konstigt men pratade i en massa konstiga termer som inte jag förstod men en sak förstod jag, jag skulle inte få åka hem idag iaf...Jag skickades därefter till akuten i Lund och skulle undersökas av en neuorolg som gjorde en noggran och låååång undersökning.
Jag skickades dagen efter på en MR Hjärna, vilket var det läskigaste jag varit med om i hela mitt liv, fy fan så otäckt...
När den väl var avklarad väntade inget mer den dagen.
Dagen efter träffade jag en jätte duktigt ögonläkare som sa att de hade fått svaren på MR Hjärna och att där var förändringar vilket betydde att jag behövde en behandling som heter Solu Medrol, höga doser kortison i dropp.
Jag skulle flyttas från den avdelning jag var på till neuorolog avdelningen men där var katasrof läge.....
Så jag fick antingen vänta på behandlingen tills dagen efter eller åka till CSK för att påbörja behandlingen på natten.
Läkaren kom in för att prata med oss och vi ville ju ha svar vad förändringen i hjärnan berodde på, det vi visste var att det inte var cancer...det jsg har är Opticus neurit, synnervsinflammation.
Jag,mamma,pappa,jeppe och Frippe var där då han kom...han ville inte säga var det kunde bero på utan ville att en neuorolg skulle berätta det för oss men sa om ni pressar mig så kan jag säga det, då sa vi att det gör vi då.....
Han berättade då att i många fall är den bakomliggande sjukdommen MS..................!!!!!!!!!!!!!!
Hela min värld rasade samman, fy fan......
Jag bestämmde mig iaf för att åka till CSK för att få min behandling...vilket jag är glad för...
Den natten var bland de värsta i mitt liv, i skrivande stund kan jag inte ens hålla tårarna tillbaka för de känslorna som va den natten.....usch.....
Men behandlingen startades och jag hade mamma hos mig de nätterna på CSK, bara tanken på att inte hon skulle vara hos mig fick mig att gråta...TACK MAMMA FÖR ATT DU FANNS HOS MIG! DET GÅR INTE MED ORD ATT BESKRIVA VAD DET BETYDER! DU FANNS EN ARMLÄNGD IFRÅN MIG HELA TIDEN NÄR JAG BEHÖVDE DIG, ATT BARA RÖRA DIN HAND DÅ KUNDE FÅ MIG ATT KÄNNA MIG TRYGG!
Efter dagarna på CSK med alla behandlingar avslutade så har jag nu varit på ett återbesök på ögonmottagningen och jag har 0,05% syn på mitt öga vilket låter lite men känns betydligt mycket mer för mig.
Det är ibland jobbiga dagar jag går igenom nu, man är mindre modig och mindre stark vissa dagar...man grunnar och undrar så mkt över hur livet kommer att bli, vad är det jag har och så mkt mer frågor som är obesvarade.
MEN TACK VARE MIN FRIPPE, MIN FAMILJ OCH VÅRA VÄNNER SÅ KÄNNS DET LITE LÄTTARE! ERT STÖD ÄR VÄRT SÅ MKT FÖR MIG OCH JAG SKULLE ALDRIG KUNNA VARA SÅ STARK SOM JAG ÄR UTAN ATT VETA ATT NI FINNS FÖR MIG!
Det som väntar just nu är ett återbesök på ögonmottagningen på torsdag och nästa vecka är det dags för det som skrämmer skiten ur mig rent ut sagt....Läkarbesöket då förhoppningsvis alla prover ch liknande är klara...och att en diagnos ställs....
Tack alla underbara människor som finns för oss nu!
Detta är inlägget jag skrev i
Juli 2009, som jag inte läst den dagen jag skrev det. Men ikv tog jag mig modet att läsa det, och jag kan inte fatta att det är jag som skrivit det, jag kan inte... Men jag hoppas att ni uppskattar min blogg och att ni vet att alla frågor är hjärtligt välkomna!
Tankar som väcks....
Tankarna som väcks varje år då det är dags för läkarbesök på neurologen, jag undrar varför dom alltid kommer. Jag vet ju att det bara går på ett håll, eller håller sig stabilt, men det är ändå så läskigt. Obehagligt att få saker svart på vitt. Förra året var det mina knä reflexer som inte fungerade... Jag undrar ju vad de kan hitta nu. (Hoppas hoppas hoppas på inget negativt!!!!)
// Hanna <3
Det är lite som att besiktiga sin bil, läskigt om de hittar något nytt eller om det bara är att tuta och köra! ;)
Jag vet ju också att det innebär att det kommer att bokas ett besök på röntgen för en ny MR, vilket jag HATAR!!! :(
Tunneljävel!
Men jag går dit med positiva tankar och är glad och tacksam för min duktiga doktor!
// Hanna <3
Julhelgen, nytt år och första behandlingen för året!
Ja då var det nytt år och 2013 lämnar vi bakom oss! Ett år av mycket sorg, framgång men massor av Tråkigheter. Men vi lämnar det året med massor av styrka och visdom. Jag har hela tiden trott att 2013 var ett sånt år då man skulle kastas upp i luften och landa där man hör hemma. Klarar man 2013 ihop klarar man allt, om man vill förstås. 2013 har varit ett av de värsta åren i mitt liv, Hugo fick lämna oss, jag och Frippe har haft ett tufft år ihop, svek från vänner och familj. Saker som tar tid att förstå och lämna bakom sig... Men som sagt lärdom och visdom!!!! 
2014 börjar vi med renovering av lägenheten, badrummet och vardagsrummet ska få sig en omgång och det ska bli "vårt". Sätta vår prägel och vår stil. Innan har vi i stort sett bara bott in oss och båda har nog känt efter hur vi vill ha det. Så nu blir det fullt ös!!! ;) Idag är det behandling på CSK, första detta året! Läkarbesöket som varje år får mig att bli livrädd är inbokat och ångest klumpen väcks... Nu kör vi tänker jag! Det är INTE det värsta besöket som väntas, det är ett som är sant! :) jag har fått en tid till läkare den 20januari för att reda ut ett och annat! I eftermiddag kommer veterinären till stallet och ska kolla Marengos tänder, sen ska han äntligen sättas igång! :) ÄNTLIGEN!!! // Hanna <3
2014 börjar vi med renovering av lägenheten, badrummet och vardagsrummet ska få sig en omgång och det ska bli "vårt". Sätta vår prägel och vår stil. Innan har vi i stort sett bara bott in oss och båda har nog känt efter hur vi vill ha det. Så nu blir det fullt ös!!! ;) Idag är det behandling på CSK, första detta året! Läkarbesöket som varje år får mig att bli livrädd är inbokat och ångest klumpen väcks... Nu kör vi tänker jag! Det är INTE det värsta besöket som väntas, det är ett som är sant! :) jag har fått en tid till läkare den 20januari för att reda ut ett och annat! I eftermiddag kommer veterinären till stallet och ska kolla Marengos tänder, sen ska han äntligen sättas igång! :) ÄNTLIGEN!!! // Hanna <3
